Nu: SEMESTER
Ägg är bebis
Jag vill ha hit min syrra till varje pris nästa helg men både hon och jag är panka. Inte lite lagom panka utan SKITpanka. Någon som har något tips om hur man kan få upp henne ändå? Alltså utan att "sms:a låna" eller så. Kanske någon som ska bila upp från Sthlm nästa helg!? Eller nån som känner till nåt sätt som man kan få en gratis flygresa?
Resedagbok under frånvaron
Återkommer med lite inlägg när jag landat mentalt också. För tillfället borde jag nästan få sparken från jobbet med min bottenmotivation och konstanta dagdrömmande.
Ps. Jag är så glad för min lillesyrra har en liten bebbe i magen igen, jag ska bli tvåfaldig moster och känner mig som en vinnare!!
Äntligen får jag skryta lite
.... om 21 dagar åker jag hit
http://www.ving.se/hotel/hotel.aspx?&categoryid=1&resortid=949&hotelid=913&itemId=913
och är där en vecka och sen åker jag hit
http://www.ving.se/hotel/hotelMaster.aspx?categoryid=1®ionid=-1&countryid=-1&areaid=-1&resortid=-1&hotelid=5&itemId=5&filterOnCategoryId=2
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhh.... VA SÄGER NI NUUUU DÅÅÅ???? HOPPAS det blir JÄTTE kallt här...moahahahahahahaha!!!
...men det var ju bara det där med extrem flygrädsla.. ska till fabror doktorn om en vecka och be om jättesömnpillret Hugo eller någon annan drog för att klara av resan. Undrar om det är tillåtet att låta min sambo bära en sovande mig ombord på planet??
Nostalgi
Klappen som verkligen värmde
Min sambo är nog inte så bra på att ge presenter. Det handlar inte om frekvensen av givandet eller ens innehållet. Nä, jag menar agerandet omkring hela proceduren. Han blir liksom lite för uppspelt och har på tok för lite tålamod (fast konstigt nog bara i det här avseendet
) för att klara av att vänta hela den stund från då han köpt gåvan till det att den öppnats. Så därför går han och hintar och pyser ut små ledtrådar och envisas med att konstant ta upp det faktum att en present är på ingående. I väldigt många fall vet jag precis vad det är jag ska få. Det är väl en kombination av över 5 års förhållande och just han han inte sluter tätt. Otåligheten ökar också markant i takt med att överlämnandedatumet närmar sig och han släpper ut mer och mer avslöjande detaljer.
Konstigt nog detta år fick jag inte direkt några ledtrådar alls vad det gäller julklapparna. Men han envisades med att säga saker som
-Snart ska du få massa presenter!!
-Nu undrar du allt vad du ska få va? Du kommer bli sååå glad.
-Jag kan säga så mycket som att det är 3 st! Vad tror du det är?
Osv osv...
Så jag gissade. I år hade jag ju som sagt inte så mycket att gå på. Men jag känner honom så pass att när det kommer till presenter så ska det vara rejält och fylla ett syfte. Inte en massa krussiduller. Så jag sa att jag trodde att det var något som skulle hålla mig varm. Det var kanske inte så lyckat för min sambo snörpte ihop munnen och sa
-Nä du! Det kan jag säga dig, att där, där är du helt fel ute. Helt fel! Inte i närheten ens. De är väldigt romantiska ska du veta.
Efter det så avslutade jag varje hint om julklappar han tog upp med ....och det håller mig väääldigt varm eller ...och man fryser inte direkt när man har det.
Vad fick jag då?
* Ett par kanonvandringsvinterkängor (Alpinekängor) som jag kan ha när vi åker skoter. Skulle de inte vara så klumpiga skulle jag sova i dem. Ett stycke skomirakel!
* En fotogenlampa (som sprider underbar värme och har mysfaktor 2000!! och jag måste säga det...MUJJO romantiskt) Se bild!
* Ett par fårskinnstofflor, som knappt har lämnat mina fötter sen jag fick dem
Inte en, inte två men TRE goa klappar i värmens tecken. Mihihihi! Ett noll till Åsa.
Ps. Sen att min kille gissade att han skulle få en gitarr vid första försöket är väl något jag talar mindre högt om.
Norrsken
Härom torsdagen när jag var ute med Hilding några minuter innan tolv på natten möttes jag av det vidunderligaste norrsken jag någonsin sett. Självklart hade jag ju inte med mig nåt annat än mobilkameran. Men jag slängde upp den mot skyn och knäppte ett par bilder. Jag måste säga att jag blev mäkta förvånad över att norrskenet fastnade på en sketen mobilkamera. Ni som inte sett norrsken tycker nog att de här bilderna är konstiga och kanske mest ser ut som neon-80-talskonst. Ni som sett fattar att det är vackert. Konstigt nog var det väldigt lite av den stora "motorväg" norrsken som for över himlen som fastnade på bilden. Man kan ju tycka att fastnar det så fastnar väl allt. Hur som helst var det väldigt mäktigt och respektingivande
ÖNSKELISTA -jag är en bortskämd unge!
Jag skrattade gott och hjärtligt och sa -He he ja guuuud va fånig man va då!! (och la snabbt ifrån mig Ikea- och H&M-katalogerna som jag satt och "prickade för" allt vad jag ville ha i).
Jag nämnde inte heller den burk som jag nöjt har skapat och introducerat för min sambo, den så kallade "Önskeburken". Den är en högst egoistisk och girig utveckling från simpelt katalogprickande och vanligt önskande, till urklipp med exakta beskrivningar om storlek och färg. Alla mina urklipp samlar jag sedan i denna STORA glasburk med en omsorgsfullt målad etikett som jag har skrivit ÖNSKEBURKEN på. Allt för att undvika eventuella missförstånd som resulterar i "fel" presenter.
JAG älskar presenter och jag är inte alls utvecklad och vuxen som min syster. Jag vill ha, ha, ha och HA! Julklapparna är ju hela MENINGEN med julen...eller?
Åsas önskelista (kan uppdateras och ändras eftersom)
*Assistent - Jag menar egentligen en sån dära elektrisk hushållsassistent som man bakar bröd och dylikt i men missförstånd är välkomna. En personlig assistent eller vilken annan assistent som helst blir utmärkt bra.
*Ny tank till min motorcykel- Eftersom jag krossade hjärtat på mig själv i somras när jag välte motorcykeln stillastående och skapade en GIGANTISK (2*2 millimeter) buckla på min tank, vill jag ha en ny. Helt plötsligt har jag blivit perfektionist. TÄNK om det kunde smitta av sig lite på min inställning till städning.
*Antik fotogenlampa- de luktar gott och lyser mysigt
*Grytor- hemmafruÅsa växer sig större och större
*Vävd trasmatta i rött- den vill jag egentligen ha nu, så jag kan ha den som del i julpyntet. Fast det är mest i protest jag önskar mig den. Tanterna i vårt hus har fått ett helt rum i källaren(-aaaaalldeles gratis! skröt de om i förrgår) där de har proppat in massa vävstolar som bara står. -Men du får inte använda dem, det är våra privata! Fick jag till svar när jag blev alldeles upprymd och entusiastisk efter rundvandringen och redan hade hunnit börja planera hur min matta skulle se ut. KUNDE DE INTE SAGT DET INNAN DE VISADE MIG RUMMET. Jag tror de njöt lite av att plåga mig för sen fortsatte de och prata jättelänge om hur härligt och rogivande det var att väva, och hur snabbt det gick att skapa en fantastiskt vacker matta. Och det var ju väldigt synd att jag var så intresserad för det fick då verkligen inte plats med ytterligare en vävstol. BLÄ!
Kuckelimuck on the menu!
När jag och min syster var små lagade mamma och pappa (mest pappa!?) ofta kuckelimuck till oss. Vi ÄÄÄLSKADE det. För det gör man när man är liten. Spelar ingen roll vad det är, heter det kuckelimuck är det härligt nog att ätas med ett leende på läpparna. Kuckelimuck var egentligen mest gamla matrester som blandades i en salig röra. Oftast hade den någon form korvgrund och trots att jag hatade (och fortfarande av ren princip hatar) korv så gick det an i en kuckelimuck. Anledningen till min korvavsky är en reaktion på densamma i motsats hos min mor. Hon älskar korv. I ALLA dess former. You name it. Korvgryta, korv med handen, ugnskorv, frukostkorv, falukorv osv. Sen var det nog en ganska praktisk och billig familjemat vilket märktes ofta hemma hos oss.
Hur som helst. Idag tänkte jag vara en god husfru och laga våra matlådor för veckan redan på söndagen. I fredags gjorde jag skomakarlåda och så hade vi lite andra rester i kylskåpet så jag ropade till min sambo att -går det bra med kuckelimuck till lunch i veckan?. Svaret var i exakt samma anda och samma förtjusta iver som min och min systers reaktion när vi var jättesmå.
-JAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!! JAG VILL HA KUCKELIMUCK!!! Min sambo fullkomligt studsade upp och ner i köket (vill bara påminna om att han är 2 meter lång)
-Men gillar du det då!
-JAAAAHAAAAA DÅÅÅ!!!
-Vet du vad det är då?
-Eeeh.... Mat!?
Så idag har jag lagat en härlig "kuckelimuck a´la lyx" med lövbiff, purjolök, kantareller, bacon och grädde som min fina sambo ska få med lite pasta till lunch imorgon. Och jag vet att han kommer att äta den med ett leende på läpparna....oavsett hur det smakar.
Fundering: 1: Har min sambo bara barnasinnet kvar eller har det hänt någon form av BIG (filmen)-utbyte med honom och nån 5-åring?
2: Kan man kalla det de åt i Sällskapsresan 1 (gamla kläder) som serverades till Kim Andersson av spanjorens sura mamma för kuckelimuck?
Fredagsdisco
http://www.bille.nu/cat/
Händelsen som gjorde min vecka -skadeglad!
Veckans råaste hångarv måste bara riktas mot den praktikant!? på SAS som beställde ett för litet!? plan till flygningen mellan Sundsvall och Stockholm på morgonen idag. Min sambos mamma och hennes väninna skulle flyga med det till arlanda för att sedan ta sig vidare till Wien.
Jag hade betalat dyrt för att få stå och bevittna (dvs asgarva åt) den stackars människa som var tvungen att ställa sig inför den stora folkmassa med betalda flygbiljetter som skulle flyga imorse för att berätta att -nä tyvärr, det går inte, planet är för LITET, ni får inte plats.
Hahahahahaha!!!
Resultat: Hälften av resenärerna fick åka taxi (!!) de dryga 45 milen till Stockholm. Och fick 500 kronor var som plåster på såren.
Veckans börsnotering
Sundvalls taxi 060-190 000.
För att jämna upp balansen efter mina elakheter om den nyanställda?! (snart avskedade?) på SAS ska jag berätta om mitt mest idiotiska drag i veckan.
Åsa tyckte att det var en bra idé att lägga sig och sola i solariet en timme efter jobbet idag. Ja, EN TIMME! Det vaaar ju så kallt och jag vaar ju så trött. Vad skönt och ligga där i värmen en stund och låtsas att jag var på Bahamas, tänkte jag.
Ja, det hade ju kunnat vara en bra idé om jag solat regelbundet det senaste halvåret. Det har jag inte......alls! Knappt ens i sommar utomhus.
En TIMME senare
Åsa vaknar upp av att solen slocknar (solariet stängs av eftersom en timme gått) och blir lite orolig. Brinner det någonstans? För det luktar minst sagt lite bränt! Jag sniffar runt lite i rummet tills jag hittar källan till lukten. Nämligen jag själv. Lukten var bränt kött.
Resultat: Julstämningen har infunnit sig! Inte bara för att snön har vräkt ner i två dagar och resulterat i att allt är vitt och att det knarrar under fötterna när man går ute. Nä, också för att jag nu är djupt rödfärgad som den allra färggladaste julekula till granen och lukten av bränt kött nu har övergått till någon slags övergräddad pepparkaksdoft.
Jag har blivit poppis!
Majsan med sin lilla Viktor (min gudson)
Jag har bott i min lilla norrlandsstad i drygt fyra år nu och under den tiden har jag bara fått besök från syrran. Jag har börjat förstå att så fort man bor i någon av den del av landet som kallas norrland (även om min stad råkar ligga precis mitt i Sverige) så tror folk att man bor vid treriksröset och att det tar minst 3 dagar i bil, 7 timmar på buss och 15 mils promenadsträcka rätt genom vildmarken för att komma till mig. Men hey, jag beklagar mig inte (eller ja, kanske lite i smyg då). Jag är ju i Stockholm titt som tätt så folk får sin Åsa-dos ändå ;)
Hur som helst. Helt plötsligt har jag blivit jättepoppis och har fått långväga besök från Stockholm hela 3 helger i rad. Förrförra helgen fick jag besök av min kompis Majsan och hennes fina lilla son (min gudson *stolt*). Se bild.
Förra helgen var mamma och pappa på besök och vi gjorde massa norrlandssaker. Vi promenerade, insöp frisk luft och konstaterade att man verkligen kände hur ren den var i jämförelse med stockholmssmogen. Vi var på marknad och köpte rökt älgbiff och nåt annat basturökt kött. Sen gick vi hem till mig och åt alltsammans direkt från en skärbräda i massivt trä. Ungefär som om man inte äter annat än sånt här ;). Vi hade iallafall ohyggligt trevligt!
Jag gillar hur som helst den här nya trenden. Men den här helgen (första "lediga" på 4 veckor) tänker jag inte lyfta ett finger för att roa någon. Jag ska bara ligga i soffan hela helgen och titta på repriser och äta minst ett paket rocky-road-glass om dagen. http://www.gb.se/products/dessertglass/amerikana/1153231612.html/?sc_layout=8491 . Jag har redan uppfyllt den kvoten idag och igår.
Jag vill passa på, nu när jag ändå är inne på ämnet, att skänka ett innerligt tack till den vidunderliga människa på GB/Carte d´or som kom på den smarta idén att återuppta just den glassen på marknaden. Hoppas du får en fet löneförhöjning!! Jag vill också påminna och slå ett slag för Smack för att den också borde få göra comeback!
Nysnö
Foto taget med mobilkamera föreställande snön precis utanför min port.
Idag när jag traskade hem med vår hund från gubben (det vi kallar den äldre herre som passar vovven på dagarna) var det riktigt höstruskväder i allra sämsta tänkbara bemärkelse. Grått, kallt, regnigt och med riktigt riktigt rå luft. Och för första gången i år tänkte jag, hua, nu är den här på riktigt! Hösten! Så det var inte utan att hjärtat slog glädjevolter när jag nu var ute på kvällspromenaden och såg att den första nysnön har kommit. Stora, feta och perfekta flingor singlade långsamt ner i perfekt symmetri.
Efter halva promenaden kunde vi bara inte hejda oss. Jag och min lilla pudel rusade ikapp med tungorna fladdrande så långt ut vi bara kunde, tävlandes om vem som kunde fånga flest flingor på tungan. Det var helt underbart och vi hann nästan springa hela gatan ner när jag plötsligt hör en röst
-..Eeeeh, ja just det. Så där gjorde man ju när man var liten ja.
Min granne och hennes irriterande skälltik (som för den delen retar gallfeber på min hund) stod och tittade på oss med en besynnerlig min som inte gick att ta miste på.
Där stod hon med pannlampa!?, mönstrade snowjoggers (som minst sagt sett sina bästa dagar,) och fullproppad magväska, enkom för hundbajspåsar, och tyckte att JAG såg fånig ut.
Det om nåt, skulle jag vilja kalla besynnerligt!
Väggen och golvet!
Här är anledningen till att jag inte kunnat vara online. Ruggigt snyggt va? Plastmattan i kräkfärg är utbytt mot fint antikfärgat trägolv. Och väggen är nu vackert äggskalsvit! Han är duktig min sambo!
Var är gratulationsuppbådet?
Inte kan det väl vara så att min namnsdag är bortglömd...NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ....klockan är bara 15. Det kommer nog en överraskning ikväll. Vad kan det vara..hmm? En gigantiskt surprisfest? Så mycket godis jag kan äta? En resa tíll Thailand?
God is a DJ
Döm min fasa när radion plötsligt börjar krasa och fräsa och gör tydligt att den här kanalen kan du absolut inte lyssna på just nu. Begreppet radioskugga hinner flasha genom mitt huvud när jag på rent infall bestämmer mig för att prova om P3 "fungerar". Ur radions högtalar fullkomligt strålar de första stroferna från "First of the gang to die" med Morrissey. Det kändes som ett tecken från ovan!!
Det här bara måste bli en underbar dag!!
Lockande tjärblandning
Aldrig någonsin har jag velat äga ett par rullskridskor så mycket som nu!
Leende i arv - min systerson i sin pappas knä
Vi börjar väl med en bild på något som ligger mig ruggigt varmt om hjärtat. Lilla Teddy som jag knäppte denna bild på i början av sommaren. Jag fotar en del och den här bilden känner jag mig nöjd med då jag gillar hur man kan se knepiga saker som kan gå i arv...ett leende. Ena mungipan upp och andra ner.