Blogg Le Åsa

Var ska det här sluta?! I helgen när vi var ute och åkte bil fick Andreas syn på en helikopter i luften. En normal person hade bara konstaterat det (om ens det) och sen kört vidare. Min sambo verkar inte tillhöra dem. Har började jaga helikoptern med bilen och när han tillslut kom ikapp störtade han ut ur bilen för att kolla på den. Han stod där på avstånd som en annan stalker med sina tefatsögon och sa saker som wahaow, yäh och coooolt! Jag satt kvar i bilen och läste skvallertidningar.

 
Jag är på midsommarfest med skidskyttestjärnor. Tusan va häftigt. Nån har tagit någon form av guld i os. De dricker lagom och går nog hem i tid. De har vita leenden och sportiga kläder. Jag är grymt imponerad men jag vet inte vad de heter.

Imorse gjorde Andreas en banansmoothie till mig (under tvång). Sen var det dags att leka med helikoptern igen.

Med tanke på att han legat i sängen och flugit sin lilla helikopter med ett fånigt leende i 3 dagar så kommer han nog aldrig gå tillbaka till mig.
Min roll övergår alltmer till en mors de senaste dagarna och ikväll avslutade jag vår dag ihop med att säga
"Nä, Andreas. Nu är det sovdags. Nu får du lägga undan leksaken. Du får leka med den imorgon igen"

Så här ser 16 ägg ut när de är uppdelade i gula och vitan. SEXTON, jävla ägg. Jag tänker A L D R I G mer separera äggula. Ja, idag är jag sådär huslig igen. Nästan inredningsblogg idag igen också om det inte vore för det nedrans brända spislocket.

Skillnader på Hilding efter snipp-snippet!

*Han har blivit tokig i gósaker och kastar sig efter en när man gör minsta tendens att närma sig köket

*Han har ökat markant i vikt (se orsak punkt 1)

*Han (som tidigare utan närmare eftertanke skvätte sitt urin ofta och mycket när vi var ute på promenad) har blivit alldeles velig och obeslutsam. Han går från buske till buske och höjer och sänker benet. Bestämmer sig för ett träd, men ångrar sig just när han ska till och vattna det. Han går fram och tillbaka, runt och runt. För att sen efter nogrannt övervägande och många ångranden bestämt sig för en utvald husvägg  och börjat kissa men sen ändå måste tillbaka till ett tidigare uttänkt toalettställe för att för säkerhets skull kissa lite där också. Men bara lite. För han kissar bara en lång och en kort numera. Istället för 25000 korta överallt.

*Han har blivit Sveriges lataste pudel och suckar högt och ljudligt när vi ska kliva upp på morgonen. OM han reser sig så är det bara för att gosa ner på våra uppvärmda kuddar. Sen ligger han där tills vi släpar ut honom.

Hm...allt känns liksom så bekant på nåt vis.. Förr var han man, nu är han...??...kvinna??

 

Jag är ruinerad. Jag har köpt massa varor från Yves Rocher bara för att de har en beskrivningsförfattare som vet precis vad jag vill höra för att bli köp-ready. "En ljuvlig doft av solvarma hallon" HALLÅ, VEM kan motstå??? Uppenbarligen inte jag.

Men det var heeelt underbart att sitta och plocka, dofta och ställa upp på hyllan i badrummet. Jag tyckte jag var kanonsmart som hade köpt duschtvål, bodylotion, handtvål och cremekakdoft alla i matchande vaniljfragrens och jag var omedelbart tvungen att testa rubbet. Så jag duschade med min duschcreme, smorde in mig med min vaniljlotion, tvättade händerna med vaniljtvålen och som kronan på verket satte jag lite cremevaniljdoft på de vanliga parfympunkterna. Jag kände mig som en vinnare, en väldoftande vaniljvinnare.

Sen gick jag ut med hilding. Det tog undefär 30 sekunder innan jag kände mig som en vandrande koblajja. Jag doftade visserligen som en underbar vaniljbulle. Men en osande vaniljbulle har en tendens att kittla alla flugors längtan under sommaren och blir helt enkelt bara oemotståndligt för de små äckliga odjuren. Jag hade snabbt ett tiotal flugor surrande omkring mig och de ökande i snabb takt och kom som från ingenstans.
Tillslut blev jag helt skräckslagen och var tvungen att springa helt vettskrämd sista biten hem.

Man kan ju lungt säga att jag hade grava problem med att somna igårkväll. För att inte dö av värmeslag och för att få någon luft alls måste vi sova med öppet fönster hela natten året om.
Jag var helt övertygad om att jag skulle vakna idag och upptäcka att jag var död och uppäten av flugor.
Så jag antar att mina vaniljkrämer och dylikt får vänta till vintern med att bli använda.
SKIT oxå, 500 kr i sjön.

Telefonsamtal med Andreas 19.20

Han: Nu är vi snart framme och färdigseglade. Det blev en lång tur.
Jag: Ja, shit ni har ju seglat i typ 10 timmar
Han: Nja, vi kom ju iväg lite sent. Men nu är jag jättetrött
Jag: Ååå men stackars. Det är kanske bättre om du sover kvar där och kommer imorgon.
Han: Nja, jag vill ju åka hem till dig
Jag: Näää jag vill inte att du kör omkull med motorcykeln. Stanna du, så ses vi imorgon
Han: Ja, ok. Det är kanske skönare.

VA!?!?!
Vad hände just? Jag är ett PUCKO. Jag har målat mig till en saftig huvudvärk. Och nu känns det ju extremt onödigt att jag har maskat. Jag kommer få hålla på hela natten. FAN!

Jag tänkte överraska Andreas idag och måla om köket medan han seglar med sin pappa. Så har långt har jag kommit. Nu är jag less. Nu tänker jag maska tills han kommer hem så han kan göra resten.

Jag älskar min systerson över det mesta. Men han har ALLTID snor i näsan. Stora blöta gummiaktiga gulgröna bobbor. Det är ett problem tycker jag. Jag vill inte att han ska vara en snorunge! Jamen ta bort dem då säger Limpan.
ALDRIG!!!
Man borde kunna uppfinna ungar utan snorproduktion. Vi lever ju på 2000-talet.

Vaktmästaren för idrottsplatsen tyckte att sommarens första regndag var en lämplig dag för första bevattningen av gräsmattan. Läge för löneförhöjning? NÄ, tror inte det va?

2 härliga saker

*Idag var vi i min nya favoritaffär i stan. Elhandlaren. Den ägs av en tvåhundra (minst) år gammal gubbe med avgrundsandedräkt och hängiga ögon. Han går runt och beklagar sig över internet och alla moderniteter som sabbar hans affärer och hur svårt det är att sälja ens en penna. Alla saker i affären är dammiga, detta trots att de är nya, och lokalerna är fula. Varför gillar jag då denna affär. Jo, min sambo tycker av någon anledning hysteriskt synd om gubben och känner att han måste stödja honom.
Ja, min sambo, samma sambo som utan att blinka skulle sälja koskit till korna om de var villiga att betala (och var de inte det så skulle han se till att de blev det)
Jag genomskådade gubben i butiken på en sekund, för han säljer förmodligen som smör med sin taktik. Idag när vi var där hade ägaren röda lappar på precis varenda vara i hela butiken. Men tro inte att det handlade om några vrakpriser, nä det handlade om 50-100 kr ner på redan överprissatta varor. Resultatet blir alltså varor som efter "rean" fortfarande ligger hundralappar över andra butikers priser på exakt samma sak. Men gubben går efter en i hela butiken och beklagar sig och suckar och stönar och hans tiggande ögon blir bara för mycket för en då nästan gråtfärdig Andreas att hantera.

Vad får då jag ut av det hela? Jo, när vi är där kan jag alltid välja nästan precis vad som helst av härliga vitvaror som Andreas sen av sympati köper. Idag var vi där för att köpa dammsugarpåsar (till den dammsugare som är resultatet av Antes senaste tycka-synd-om-köp). När vi gick därifrån hade vi en underbar elvisp á 350 kr med oss i kassen. En elvisp som jag SÅ länge velat ha eftersom jag är på tok för lat för manuell vispning. I månader har jag  i likhet med gubben försökt tigga mig till en elvisp vartän jag sett någon i nån butik (nu senast på Konsum, nåt skitmärke för 99 kr). Och ja, jag kan ju köpa en själv men det är så tråkigt att lägga pengar på.

Den andra härliga saken var att detta resulterade i omedelbar bakinspiration och tillika 2 franskbröd som nu sprider ljuvlig doft i hela lägenheten.

Smolket i bägaren då? Jag brände skitlimporna i ugnen eftersom jag läste skvaller på nätet under gräddningen! För er upplysning kan jag tala om att brända solroskärnor smakar dödsstraff. Vad göra?
Imorgon bjuder jag mina kollegor på frukostbröd...moahahahaha!!


Elvispbakat och sedan Åsabränt bröd

Det var en gång en sambo som hittade ett fint (faktiskt) hus som det bodde knarkare och hundratals med katter (några i liv men många inte) i. Sambon tyckte att det vore ett kap att jaga bort knarkarna spraya lite katt-väck och flytta dit. Så han ringde ägaren som blev överlycklig eftersom hon av rädsla inte ens vågat närma sig det skräpiga huset på 2-3 år. För en liten spottstyver skulle äckelhuset med fin grund, stomme och underbart läge bli vårt. Banken gick med på att låna tilräckligt med pengar så vi kunde grovrenovera rubbet. Hade allt gått i lås hade vi nog till och med tjänat oss en hacka om vi sedan bestämt oss för att sälja.
Nu visar det sig att virrtanten (som flyttat för att hennes katter tog över!? huset) hade pantbreven låsta i dyra lån och därmed inte kunde sälja nåt förrän dessa är lösta. Moment 22. Ingen kommer någonsin betala de pengarna för huset som mest ser ut som en knarkartoalett och huset kommer därmed att förfalla tills lånen är betalda.
Sambo vägrar acceptera fakta och har nu blandat in granne (kulturprofilen med kontakter som skriver i lokaltidningen) som drar i lite trådar på kommunen (som inte vill något hellre än att någon tar tag i skiten och gör det fint). Kommunen har dock ingen lösning.
Sista halmstråt nu är det mail vår bankman skickade till hennes bank med kräkframkallande bilder från huset som Andreas med darrande händer och klädnypa för näsan tagit. Tanken med detta är att få hennes bank att släppa pantbreven då de inser att huset idag inte är någon säkerhet.
Andreas vägrar visa mig bilder inifrån men eventuellt ska jag skrämma er framöver med en liten peak från nåt av rummen.

Ps. Ledsen Anna, det var inte intressantare än så här ;)

På väg hem från stockholm. Det är inte jätteskönt att sitta på buss 8 timmar när det är 30 grader ute och det bussbolaget kallar ac i själva verket är samma luft som luftar dieselmotorn som lite flyktigt puffar ut ur minimala "fläktar". Jag måste ha pillat för mycket i min högra näsborre för jag såg just på bilden att den är dubbelt så stor som den vänstra.
Jag är dock rätt nöjd med mitt modellande trots värmeslag och dieselförgiftning, värsta posén.
Ps. Limpan, jag försökte le, men jag är nog helt enkelt ingen bildsmilare.

När saker och ting verkar för bra för att vara sant så ÄR de oftast det.
Jag är så klok.
Måste förklara det för min sambo som tror på osannolika klipp.